Jag är en närvarande heltidtidsarbetande/pluggande ensam mamma.. Jag älskar mitt liv med vart tog den "egna kvalitetstid" man bör få ibland den timmen barnet sover innan man själv går opch lägger sig vägen?
Igår somnade J Vid halv nio, direkt började jag plugga två kurser jag har prov på i morgon... jag stressa fick panik, drog mig i håret, tvivlade på min kunskap, är jag korkad? Läste och läste inget gick in... STRESS, de ända jag ville var att soooova :) Ställde upp för min kolega som hörde av sig kl halv 11 på kvällen att vikarien som skulle öppna för henne hörde av sig att hon inte kunde, så stressa ner i sängen och ställde kl på 05.00, öppnade på jobbet. J fick förlja med.
Jobb, jobb, umgås med min dotter, bada henne, laga middag till henne, om jag var hungrig? Nä satt och plugga ist, fick dåligt samvete att jag inte umgicks med J ist, Kollade bolli med henne. Busade och lyssnade på hennes bus... Nu kommer polisen du är död sa hon med ett leende. Ha ha, jag är inte död jag sitter ju här, nää du e dööd haha..
Hon älskar polisen.. allt blått och gult e polis saker, tjuv och polis e favoritleken efter att hon e mamma och jag e bebis.
Jag har skapat en otroligt fin liten dam. Så tacksam och omtänksam, snäll och rolig. Vi har det så bra hon och jag. Hon är lite trottsig ibland, eller jag vill inte kalla de trotts, mer en maktkamp, men med bra förberedelse på vad som kommer hända går allt bra, att ge två alternativ ( som jag kommer på) så vinner både hon och jag, hon väljer alternativ men jag vinner de jag vill nå fram till, tex ta på kläder, antlingen gör du eller jag.
Lyckan när hon väljer vad hon ska ha på sig och sätter på de själv, oslagbar, tröjan sitter bakochfram, men hon gjorde de själv och den sitter på de är viktigast, låter konsligt kanske, kanske en arbetsskada.
Jag är otroligt tacksam över de jobb jag har och de erfarenheter jag får, jag kan avända så mkt av de hemma med min dotter. En överpedagogisk mamma?
Uppfostran och rätt och fel är viktigt, att visa respekt är A och O för mig. Jag visar Julia respekt och hon visar andra. Tacka och vara artig betyder mycket. Att förklara varför man gör vissa saker och att vissa handligar sårar. Man ska inte vara rädd för att använda starka ord till barn, dom förstår mer än man tror. Och att säga att man faktiskt blir ledsen om man säger eller gör nått, att ist för att slåss ska man säga stopp och be om hjälp. För att slåss är de absolut västa jag vet och de är noll tolerans här hemma... Julia har slagit mig två ggr under sina tre år och jag visade direkt att de inte är okej.
Sen har både hon och jag bra och dåliga dagar och de är farligt att vara en trött mamma.... då tänjs gränser och gnäll föds :) Men tröttheten går inte att unvika när man ska vara en glad och pigg pedagog på jobbet, stressa och hämta min lilla unge, laga mat, äta, städa, tvätta och hinna vara social med vänner... men de är livet :)
Jag tackar mitt jobb och mina underbara kolegor som är ett bollplank med deras tips och erfarenheter, min mamma och mina vänner.
Peace
